Tvärgående energiupptagande skydd ska skydda tredje man från att köra in oeftergivligt material eller ner i ett schakt. Skyddet ska stå tvärs vägen.

Skyddsanordningen kravställs av väghållaren eftersom det är deras uppgift att skydda trafikanterna. Utöver att det skyddar tredje man så är det såklart bra för arbetsmiljön, för dem som arbetar på platsen. 

Det tvärgående skyddet är ofta en trafikbuffert eller ett fordon som har en skyddsanordning monterat (TMA-bil). När ett tvärgående energiupptagande skydd finns på vägarbetsplatsen så ska det alltid finnas en tvärgående energiupptagande zon, även kallad buffertzon.

Hur lång buffertzonen ska vara kravställs även det av väghållaren. Ett vanligt mått är ordinarie hastighet/2 + 10 meter. 

Det är Trafikverket som beslutar att skyddsanordningen får användas på statlig väg och skriver då tillåtelsebeslut för skyddsanordningen. I dessa tillåtelsebeslut står villkoren för vad som gäller för att tillståndet ska gälla.

• Se våra trafikbuffertar
• Trafikverkets sida med tillåtelsebeslut

Tvärgående energiupptagande zon kallas även för buffertzon.

Buffertzonen (på bild orange yta bakom trafikbuffert) är ytan bakom ett tvärgående energiupptagande skydd (buffert, TMA-bil etc).

Längden på buffertzonen kravställs av väghållaren. Ett vanligt mått är ordinarie hastighet/2 + 10 meter. Om det tvärgående energiupptagande skyddet blir påkört ska det kunna glida i buffertzonen. Det betyder att ytan behöver vara helt tom, inget material, personal eller schakt får finnas här.

Det är Trafikverket som beslutar att skyddsanordningen får användas på statlig väg och skriver då tillåtelsebeslut för skyddsanordningen. I dessa tillåtelsebeslut står villkoren för vad som gäller för att tillståndet ska gälla.

Buffertzonen ska märkas ut på arbetsplatsen.

• Trafikverkets sida med tillåtelsebeslut

Längsgående energiupptagande skydd ska skydda tredje man från att köra in i oeftergivligt material eller ner i ett schakt. Det ska också skydda de som arbetar på platsen. Skyddet ska stå längs vägen.

Skyddsanordningen kravställs av väghållaren eftersom det är deras uppgift att skydda trafikanterna. Vid en viss hastighet så ställs kravet även ur arbetsmiljösynpunkt. Skyddsanordningen skyddar både trafikanter och de som arbetar på platsen.

Det längsgående skyddet utgörs av en skyddsbarriär. Skyddsbarriärer är testade i olika kapacitetsklasser och vilken kapacitetsklass det ska vara på just den här vägarbetsplatsen kravställs av väghållaren. Det är Trafikverket som beslutar att skyddsanordningen får användas på statlig väg och skriver då tillåtelsebeslut för skyddsanordningen. I dessa tillåtelsebeslut står villkoren för vad som gäller för att tillståndet ska gälla.

Det är mycket viktigt att följa monteringsanvisningarna för att uppnå det skydd som kravställs, all information om produkten tillhandahålls av tillverkaren.
När ett längsgående energiupptagande skydd finns på vägarbetsplatsen så ska det alltid finnas en längsgående energiupptagande zon, även kallad skyddszon/buffertzon.

Skyddszonen ska märkas ut på arbetsplatsen.

• Se våra längsgående energiupptagande skydd
• Trafikverkets sida med tillåtelsebeslut

Någonstans på TA-planen så hittar du den info som behövs för att etablera det längsgående energiupptagande skyddet på rätt sätt.

Barriär T2 (Kapacitetsklass)
Modell: SVEA 2,85 m - modell på barriär.
Minsta längd: 22,8 m - minsta utställda längd enligt tillåtelsebeslut från Trafikverket.
Utställd längd: 25,65 m - verklig utställd längd.
Utställd längd exkl. start/stopp/dämapare: Förklarar att man inte får räkna med eventuella start- och stoppblock eller krockdämpare i utställd längd.
Arbetsbredd: W2 / 0,8 m. Visar hur långt barriären glider vid påkörning, detta enligt tillåtelsebeslut från Trafikverket.
Start/stopp/dämpare: Start & stopp - Hur vi startar och avslutar barriären.
Förankringslängd: 8,55 m X 2 - Minsta förankringslängd yta före och efter arbetszonen i uppställd längd, detta enligt tillåtelsebeslut från Trafikverket.

Om något avsteg behöver utföras ska detta också framgå någonstans på TA-planen, observera att avsteg kräver tillåtelse från väghållaren.

Längsgående energiupptagande zon kallas även för skyddszon.

Skyddszonen (på bild gul yta längs med skyddsbarriär) är ytan bakom ett längsgående energiupptagande skydd (barriär).

Bredden på skyddszonen styrs av vilken kapacitetsklass barriären har och vilken barriär det gäller, alla barriärer har olika egenskaper. Om det längsgående energiupptagande skyddet blir påkört ska det kunna glida i skyddszonen. Det betyder att ytan behöver vara helt tom, inget material, personal eller schakt får finnas här.

Det är Trafikverket som beslutar att skyddsanordningen får användas på statlig väg och skriver då tillåtelsebeslut för skyddsanordningen. I dessa tillåtelsebeslut står villkoren för vad som gäller för att tillståndet ska gälla.

Skyddszonen ska märkas ut på arbetsplatsen.

• Trafikverkets sida med tillåtelsebeslut

Förankringslängd (på bild gul yta i början och slut av skyddsbarriär) är en yta som avser ett visst antal meter i början och slutet av en barriär. Vid en påkörning är skyddsbarriären svagast i det området vilket gör att ytan behöver vara helt tom, inget material, personal eller schakt får finnas här.

När man utför tester för att få ett tillåtelsebeslut så testas påkörning ungefär i mitten av barriären där den är som starkas (eftersom många block då är ihoplänkade). Det betyder att vi inte vet vad som skulle hända vid påkörning av barriären i början och slutet av uppställningen.

Hur lång förankringslängden ska vara styrs av tillåtelsebeslut från Trafikverket och är olika för alla skyddsbarriärer.

Det är Trafikverket som tillhandahåller tillåtelsebeslut för skyddsanordningar och där kan du leta upp den produkt det gäller och få all information.

• Trafikverkets sida med tillåtelsebeslut

När man ställer ut barriär så kravställer väghållaren ofta att man ska påbörja och avsluta barriären på ett trafiksäkert sätt.

Man kan göra det på olika sätt, ibland räcker det att man använder ett barriär-element med doppad ände (även kallat start/stopp eller start/slut). Ett säkrare sätt är att montera en krockdämpare. Den “knycklas” ihop om den blir påkörd och dämpar således smällen. Utöver det så kan man ibland få tillåtelse att spetsa ut barriären väldigt flackt. Det är väghållaren och tillåtelsebeslut som avgör vilka metoder som är tillåtna.

• Se våra barriärer och start/stopp
• Se våra krockdämapare

Arbetszonen (på bild röd yta) är den yta där arbetet pågår.

I den här ytan ska allting som behövs för att utföra arbetet få plats. Det betyder att grävmaskiner, lastbilar och det material som behövs för dagen ska rymmas.
Det är inte meningen att lastbilen som ska forsla bort massor ska stå utanför och stoppa upp trafiken. Arbetszonen avgörs av de som ska utföra arbetet eftersom att de är de enda som vet vilken yta som faktiskt behövs. TA-planen ritas utefter utförarens önskemål och granskas sedan av väghållaren, i vissa fall kan väghållaren ha åsikter om arbetszonens storlek och då förs en dialog parterna emellan. 

För att förhindra att tredje man skadar sig och för att skydda de som arbetar på platsen behöver vi hägna in arbetszonen. Kravställningen kommer från ordningslagen, arbetsmiljöverkets föreskrifter och väghållningsmyndigheten.
Vilken typ av avstängningsanordning som får användas kan också kravställas, exempelvis beroende på platsen för arbetet eller hur djupt schaktet är.

3 kap.
Allmän ordning och säkerhet - Användningen av offentlig plats
4 §  
Den som tar upp en isränna eller vak, gräver, schaktar eller utför liknande arbete skall vidta de åtgärder som med hänsyn till platsen för arbetet och övriga omständigheter behövs för att förhindra att personer eller egendom kommer till skada.

Säkerhetszonen är en yta som löper längs kanten på vägen. Oftast är denna zon inte utritad på TA-planen men TA-planen är utformad för att följa reglerna kring zonen.

I säkerhetszonen får inget oeftergivligt material eller schakt finnas utan att man använder energiupptagande skydd. Hur bred zonen är beslutas av väghållaren. 

Trafikverket skriver följande i sitt dokument TDOK 2012_86-TRVK-Apv-Trafikverkets-tekniska-krav 5.0:

I vissa kommuner finns ett fast mått på 3 m från vägkant.

I den här ytan finns alla förklaringar för att den som läser TA-planen ska veta vad som gäller för just det här arbetet.

Det kan inkludera fakta kring arbetet och platsen, vilket material som är utritat och andra instruktioner som ska följas. 

• Ladda ned exempelbild

På TA-planen finns det flera utritade mått. I just detta fall så visar det hur mycket av körbanan som ska finnas kvar för passerande trafik. Kvarvarande mått för biltrafik, gående och cyklister ska vara utritade men det kan även finnas mått för längden på hela avstängningen, trafikrefuger med mera.

Utmärkningsansvarig är den person som är ansvarig för utmärkningen av arbetsplatsen. Personen ska se till att allt ser ut som den godkända TA-planen eller i de fall det inte krävs någon TA-plan ska följa regelverket. Det innebär att material ska stå på rätt plats och vara hela och rena. Vid en eventuell kontroll utförd av väghållaren ska personen finnas tillgänglig (med tillgänglig menas olika saker beroende på vem som är väghållare).

Trafikverket utrycker sig så här gällande fel och brister på arbetsplatsen:
Vid upptäckta fel eller brister ska dessa åtgärdas utan dröjsmål. Kontrollerna ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska kunna visas upp på arbetsplatsen. Av dokumentationen ska det framgå:

• när kontrollen genomförts
• upptäckta fel och brister
• eventuella åtgärder
• vem som utfört kontrollen

Vilken utbildning utmärkningsansvarig ska ha kravställs av väghållaren och varierar därmed. Generellt kan man säga att det brukar röra sig om utbildningen  “Arbete på väg - Nivå 3A” som den tidigare hette och som idag heter “Arbete på väg - Steg 2.2”. Det kan också kravställas att personen ska vara certifierad hos Trafikverket i “Arbete på väg - Steg 2.2”.

För att veta exakt vad som krävs av utmärkningsansvarig behöver man veta vilka krav väghållaren ställer.

TA-planen i vårt exempel innefattar ingen byggställning eller skylift men en fråga vi ofta får är: "Vad gäller när man etablerar en byggställning/skylift (personkorgsarbeten) intill trafik"?
Det kan vara knepigt att svara på men om ställningen/liften berör trafik så kommer väghållaren att kräva in en TA-plan precis som med vilket vägarbete som helst. Utöver tillstånd från väghållaren och markägaren så har utföraren alltid ett arbetsmiljöansvar. När det gäller arbete där personal befinner sig högt upp så blir det kanske mer tydligt än annars och arbetsmiljöverket anser att denna typ av arbeten ska hanteras enligt nedan utdrag från AFS 2023:11:

Personkorgsarbeten:

11 Kapitlet
Kollisionsrisk - 16 §
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att undvika kollisioner mellan laster eller anordningar, när två eller flera anordningar för att lyfta last har installerats eller monterats på en arbetsplats så att deras arbetsområden delvis sammanfaller.

Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att förhindra att en lyftanordning för last eller personer blir påkörd av ett annat fordon, när anordningen används på en plats där det finns risk för det. Klicka här för att komma till AFS 2023:11

Byggställningar:

8 Kapitlet
Avgränsning - 26 §
Arbetsgivaren ska, när en ställning eller ett väderskydd uppförs på en särskilt riskutsatt plats, såsom vid vatten, vägar, gator, järnvägar, kranspår eller intill en starkströmsanläggning, ordna skydd mot de särskilda risker som kan uppkomma, exempelvis påkörning. Klicka här för att komma till AFS 2023:11

Det är alltså AFS 2023:11 som påvisar att vi måste skydda byggställning/skylift. Det står inte uttryckligen hur vi ska göra det men ett bra sätt är att använda ett energiupptagande skydd. 

När vi har personal i anslutning till trafik måste vi se till att de arbetar säkert. Illustrationen nedan är baserad på ett väglednings PM från Arbetsmiljöverket, du kan läsa mer om det här.

Olyckor blir lindrigare om vi kan dämpa farten, därav är det viktigt att vi ser till att det inte går att uppnå en högre hastighet än vad som är kravställt. För dig som arbetar ute på vägen är det här en av de viktigaste åtgärder vi kan göra för att undvika svåra olyckor.